Nyligen publicerat: Artikel om sambanden mellan fuktskador, mögel och ohälsa

Home/Uncategorized/Nyligen publicerat: Artikel om sambanden mellan fuktskador, mögel och ohälsa

Nyligen publicerat: Artikel om sambanden mellan fuktskador, mögel och ohälsa

Många studier visar att det finns ett samband mellan vistelse i fuktskadade byggnader och ökad förekomst av astma, allergier, rhinit (katarr i nässlemhinnan) och luftvägsinfektioner. Detta kan bero på en ökad exponering av mikrober i den fuktskadade miljön, men fler studier behövs för att kunna fastställa de direkta sambanden mellan exponering av mögel och risken för ökad ohälsa. 

I en nyligen publicerad forskningsartikel i European clinical respiratory journal (2020) har man undersökt sambanden mellan fukt, mikrobiell exponering å ena sidan och allergier och luftvägsinfektioner hos danska vuxna å den andra. I stället för att följa samma individ under en längre tid gjorde man en tvärsnittsstudie (eng. cross-sectional design) vilket innebär att man studerade vissa grupper vid en viss tidpunkt.

Urvalet gjordes bland tre distinkta grupper: (1) en med bekräftad atopi, det vill säga människor som har ärftlig benägenhet att bilda antikroppar mot proteiner, (2) en utan atopi och (3) en grupp bestående av ett slumpmässigt urval.  Sovrumsdamm insamlades och analyserades för (a) endotoxiner (gifter som finns naturligt inuti bakterier), (b) 19 olika mikroorganismer (varav en bakterie, 15 mögelarter och tre mögelgrupper), samt (c) för ”total” svamp.

Resultaten visade stora skillnader i mikrobiell belastning mellan hemmen. De vanligaste förekommande mögelslagen var Apergillus versicolor, Penicillium/Aspergillus/Paecilomyces varioti spp., Cladosporium och Streptomyces spp. (aktinomyceter). Hos de som rapporterade in mögellukt fanns en högre belastning av endotoxiner, medan de som redovisade fuktfläckar i sovrum hade lägre belastning. Positiv korrelation förekom mellan mögellukt och väsande andning, samt mellan fuktskador och diagnosticerad astma hos atopiker. Däremot hittade man ingen statistisk signifikans mellan självrapporterad förekomst av fuktindikatorer såsom fuktfläckar, mögellukt, kondensation, och bekräftad fuktskada, med lungfuktion eller allergiska sjukdomar undantagen astma hos personer utan atopi som rapporterat in mögeldoft. De har också tittat på specifika mögelsorter och kunnat se korrelationer mellan till exempel Trichoderma viride och rhinit hos både icke-atopiker och i det slumpmässiga urvalet.

Vill du läsa om fler samband och vice versa finner du studien här.