Olika nyanser av grönt

Home/Olika nyanser av grönt

European Turfgrass Society, ETS, anordnar vartannat år en vetenskaplig konferens om turfgrass, för sina medlemmar och andra specialister inom området. För att visa hur många olika sorters grönytor det finns, bland annat inom sport och rekreation, valde man i år temat ”Different Shades Of Green”. Speciellt fokus lades på ett helhetstänkande kring hållbarhet. Konferensen gick av stapeln den 2-4 juli i Manchester. Botaniska Analysgruppen var på plats för att göra en presentation, men också för att ta del av många andra intressanta framträdanden och forskningsresultat kring banskötsel, IPM-arbete och svampsjukdomar. Här sammanfattar vi några av de ämnen som avhandlades på konferensen. De publicerade texterna kommer att tryckas i sin helhet i US Agronomy Journal, men många av studierna går också att finna på nätet.

IPM handlar om att förebygga

Ruth Mann, forskningschef på STRI, talade om hur ett bra IPM arbete startar redan långt innan en svampsjukdom ens syns eller ger symptom. De förebyggande åtgärderna bör påbörjas redan på planeringsstadiet, när en ny golfbana anläggs. Man bör fundera över hur man kan förebygga svampsjukdomar genom att till exempel göra en ljusanalys, ta hänsyn till var det är skuggigt och om det förekommer några områden som lutar mot norr. Dräneringen är också viktig.

En av nyckelfaktorerna i ett förebyggande IPM arbete är enligt Ruth Mann att man har en god thatchkontroll. Det är viktigt att sträva mot ett tunt thatchlager, både för att få till en bra spelyta och för att minska svampkänsligheten.

När man använder fungicider är det viktigt att förstå vikten av att bespruta i rätt tid och läge. Många gånger måste besprutningen ske innan angreppet har gett några symptom, om behandlingen skall vara effektiv. Det innebär att den måste göras innan svampen syns över huvud taget. Då krävs det analyser på laboratorium för att man skall veta att den verkligen existerar.

Ruth Mann anser vidare att biologisk kontroll endast bör användas, då risken för svamputveckling är låg till måttlig, men inte då den är hög.

Dollar spot – ett aktuellt samtalsämne under konferensen

Dollar spot, som orsakas av svampen Sclerotinia homoeocarpa, är en vanlig, utbredd grässjukdom i Australasien, Nord- och Centralamerika och på den europeiska kontinenten. Här i Nordeuropa har den inte ansetts vara något bekymmer, på grund av ogynnsamma klimatförhållanden. Under de senaste åren har symtom av dollar spot dock observerats på flera golfbanor i Skandinavien, och såvitt vi vet finns sjukdomen nu på mer än 20 nordiska golfbanor.

Dollar spot har förmodats gynnas av näringsbrist, så att ju mer näring vi tillför, desto mindre är risken att sjukdomen skall utvecklas. Men denna uppfattning motsägs delvis av resultat från en studie som R.V. Townsend, forskningschef på CDGA, har utfört på krypven. Risken för angrepp minskade Inte ens när 1-2 kilo kväve per 100 kvadratmeter och år tillfördes. Först när man närmade sig tre kilo, som är en orealistisk dos för golfgreener, fick man effekt. Det spelade inte heller roll vilken form av kväve som prövades.  Därför verkar antagandet om näringstillförselns betydelse inte gälla, i varje fall inte på krypvensgreener.

I Nordamerika använder man mycket fungicider för att bekämpa dollar spot. Det har resulterat i att svampen Sclerotinia homoeocarpa har utvecklat resistens mot flera fungicider. Av de fungicider som undersöktes vid Stockbridge School of Agriculture i Massachusetts i USA, så är det enbart Banner Maxx (propikonazol) som är godkänt i Sverige. Banner Maxx verkar fortfarande ha viss effekt, men det är i stort sett bara som förebyggande medel. Geuhwa Jung, som är professor vid Stockbridge School of Agriculture, menade att man bör applicera substansen innan sjukdomen har brutit ut och att det då bör ske vid gynnsamt väder. Flera olika faktorer måste alltså stämma överens.

Biologen Matt Rudland från Kanada har genomfört ett tvåårigt fältförsök, som syftade till att ta reda på hur dollar spot-förekomst varierar under året, och under vilka omständigheter. Går det att förutsäga utbrott, och är det effektivt att använda propikonazol? Det visade sig att sjukdomsperioden börjar under juni månad, med högst tryck under sensommaren. Svampen gynnas av höga temperaturer (> 26˚C) och angreppen ökar kraftigt några dagar efter kraftiga regn (> 10mm). Skuggiga greener verkar vara mer utsatta än öppna, oskyddade greener. Under båda de två åren som studien pågick visade det sig att propikonazol (Banner Maxx) sköt upp sjukdomsutbrottet med cirka tre veckor, och att behandlade rutor hade signifikant lägre sjukdomstryck. Behandlingseffekten av propikonazol varade mellan två till tre veckor

Marina Usoltseva, doktor i växtpatologi och VD på Botaniska Analysgruppen, presenterade resultatet av ett pågående dollar spot projekt som finansierats av STERF och som har utförts av Tatsiana Espevig, forskare vid NIBIO. Syftet med projektet har bland annat varit att fastställa huruvida vältning kan vara ett hjälpmedel för att begränsa och motverka dollar spot. Man har också jämfört den variant av dollar spot som förekommer i Skandinavien med sådana som finns i USA och i Storbritannien, samt bedömt risken för att patogenen ska sprida sig i Skandinavien.

Under projektet har vältningsförsök genomförts på två olika golfklubbar med olika grässorter, Roskilde Golfklubb i Danmark (33 % rödsvingel, 34 % rödven, 27 % engelskt rajgräs och 6 % vitgröe) och Vallda Golf & Country Club i Sverige (100 % rödsvingel). Man har genomfört tre olika behandlingar på olika greener, nämligen vältning två respektive fyra gånger i veckan samt ingen vältning. Resultatet visade ett tydligt lägre sjukdomstryck på de vältade områdena, och allra lägst på de områden som vältats fyra gånger i veckan. På Vallda minskade dollar spot med 61 % respektive 95 % jämfört med de ovältade områdena (medelvärde för augusti-september 2017).  

Detta stämmer överens med det som amerikansk forskning säger, nämligen att dollar spot gynnas av torr jord och blött gräs. Vältning bidrar ju till att marken blir fuktig, och sprider daggen i gräset: därmed motverkas båda dessa ogynnsamma omständigheter.

Försöken på Roskilde GK och Vallda GK kommer att fortsätta även under sommaren 2018, eftersom resultaten är mycket lovande.

Metoder för snömögelbekämpning

Vältning har visat sig ge bra resultat även när det kommer till snömögel (Microdochium nivale), också om det kombineras med biologiska produkter och gödning i små doser. Det har bland annat visats av Clint Mattox och Alec Kowaleski från Oregon State University. De milda vintrarna i Oregon medför att man kan gödsla även under vintermånaderna. Låga doser av kväve under hela vintern har visat sig förbättra övervintringen av gräset, och att minska snömögelinfektionen. Däremot ger höga doser av kväve det omvända resultatet, alltså mer snömögel. Tatsiana Espevig vid NIBIO har undersökt effekten av kvävetillförsel i olika doser under senhösten, och har visat att om man håller sig till låga doser av kväve under hösten, så ökar det inte snömögelutvecklingen, varken i vitgröe eller krypven. Däremot höjs kvalitén på gräset hos båda grässorterna. Forskarna från Oregon visade också att även små doser av kalium förbättrar övervintringen och minskade andelen snömögel jämfört med att utesluta kalium helt, medan fosfor i deras försök inte haft någon effekt alls på sjukdomstrycket. Clint Mattox kommer till Sverige under våren 2019. Då kommer Botaniska Analysgruppen återigen anordna en roadshow, som kommer att handla om snömögel liksom om antraknos och dollar spot.

Studier har visat att även vissa snömögelpopulationer har utvecklat resistens mot propikonazol (Banner Maxx).  Ryan Gourlie, från University of Guelph i Canada, visade att en hög andel isolat från British Columbia uppvisade resistens mot propikonazol medan isolat från Ontario hade en betydligt lägre andel. Skillnaden beror framför allt på att man har högre snömögeltryck i BC, som medför att man bekämpar i högre grad. Det resulterar i högre förekomst av resistenta snömögelpopulationer. Ryan Gourlie och hans kolleger har lokaliserat två mutationer i svampen som kan vara ansvariga vid utveckling av resistens men mer forskning behövs.

Trygve S. Aamlid, som är professor vid NIBIO, har visat att behandling med mineraljoljeprodukten Civitas One, både ensam och i kombination med andra fungicider samt kaliumfosfit, är effektiv mot snömögel, och kan faktiskt ge ännu bättre resultat än fungicider. Man bör dock vara medveten om att den kan bränna gräset.

Studier kring banskötsel

Konferensen bjöd även på många intressanta presentationer om banskötsel.

Mike Richardson, professor vid University of Arkansas, talade om hur dagsljuset påverkar gräset på våra golfbanor. Hans slutsatser var bland annat att ju kortare man klipper, desto mer ljus behöver gräset, samt att eftermiddagsskugga är värre än morgonskugga. De negativa effekterna av skugga har en tendens att ackumuleras. Den allmänna uppfattningen brukar vara att brunven är mer skuggtåligt än till exempel krypven. Men dessa grässorter skiljer sig inte i detta avseende, enligt forskning som Ben Pease genomfört.  Han har även testat effekten av kväve och tillväxtreglerande medel, såsom PrimoMaxx, på gräs som växer i skugga. Resultatet visade att höga kvävedoser försämrar gräskvaliteten rejält medan den tvärtom blir högre efter behandling med tillväxtreglerande medel.

Travis W Shaddox forskare vid University of Florida har undersökt markens upptagningsförmåga av olika granulerade järnprodukter. Han har konstaterat att alla fasta järnprodukter är verkningslösa, såvida de inte är kelaterade. Därför bör man alltså använda flytande produkter för att gräset ska kunna tillgodogöra sig järnet. Även pH-värdet i jorden spelar stor roll för upptagningsförmågan, som försämras avsevärt om värdet överstiger 7,9.

Enligt forskaren James A Murphy leder brist på kalium i marken till att gräset blir mer mottagligt för antraknos. Optimal tillförsel av kalium gav ett signifikant lägre sjukdomstryck. Medan alltför höga kaliumvärden inte medförde ökad motståndskraft mot antraknos. Därför kan det vara bra att då och då utföra jordanalyser i rotzonen, men även av gräsklipp, för att reda ut vad plantorna förmår att ta upp.

Trygve S. Aamlid på NIBIO har testat två olika Zeolite produkter, som man kan använda i jordförbättringsarbete bland annat för att hjälpa till med vattenlagring. Produkterna ger god effekt om man blandar in dem i såbädden vid etablering av nya greener och bidrar till att hålla ytan fastare. En av produkterna ledde dock till sämre gräskvalité på våren med mer snömögel än det gräs som hade behandlats med den andra produkten.

Biologen Francesca Baylis har testat olika mikrobiella produkter och hur de är kompatibla med olika grässorter. Hon menade att man måste prova sig fram för att se effekten. Vissa produkter passar t ex bättre på krypven medan andra fungerar bättre på rödven.

Christian Spring från STRI berättade hur man förbättra greenerna utan att behöva bygga om banan. Det finns ett instrument som går ner och fördelar sanden på 12 centimeters djup, vilket kallas ”linear sand injection”. Om man är effektiv, till exempel genom att en person använder instrumentet och en annan går efter och utför dressning, borstning och vältning, kan man ha arbetet avklarat på några timmar. Man behöver inte ens hålla golfklubben stängd under tiden.

Ska fosfit klassas som en fungicid? Det tycker inte Mark Hunt från Headland Amenity som menade att fosfit har uppvisat minimal fungistatsisk aktivitet mot Microdochium nivale. Istället kan det vara så att fosfit triggar igång växtens eget immunförsvar eller har en annan biostimulerande effekt på växten. Just nu pågår ett samarbete mellan företag och biologiska fakulteten på University of Nottingham, för att hitta den bakomliggande mekanismen.