Nyheter

Home/Nyheter/

Äkta hussvamp kan även orsaka stora skador på murbruk

Äkta hussvamp, Serpula lacrymans, lever på att bryta ner trä och är en svår skadegörare på virke. Om angreppet inte upptäckts i tid och svampen därför hunnit konsumera tillräckligt av virket, kan den emellertid även tränga in genom och allvarligt skada murbruk.

Bilderna här intill togs tidigare i år, när vi blev inbjudna av en av våra större kunder, för att titta på en angripen fasad. Från denna fasad har vi analyserat många prover, tagna från flera våningar. Angreppet upptäcktes vid ett mindre renoveringsarbete, då man först inte misstänkt något rötsvampsangrepp. Men då en bit av fasaden föll ner tog man prover och lämnade in till oss för analys. Vi kunde bekräfta att äkta hussvamp låg bakom skadorna. Vid ytterligare provtagningar kunde våra analyser visa att skadorna var betydligt mer omfattande än vad man tidigare anat.

Elisabeth Gilert går i pension

Botaniska Analysgruppens nestor, Elisabeth Gilert, går i pension i augusti. Det är få personer, åtminstone i Sverige, som har så gedigen erfarenhet av byggnadsmykologi som hon.

Elisabeth har varit med sedan en grupp som då benämndes ”Tillämpad trämykologi” startades vid dåvarande Botaniska institutionen, GU, av Nils Hallenberg i slutet av 1970-talet, som en spin-off till forskningen kring vedsvampar. År 1999 blev denna grupp Mykologisektionen inom Botaniska Analysgruppen.

Elisabeths kunskaper och erfarenhet har varit en stor tillgång och trygghet för oss andra i företaget. Den har självklart också rönt stor uppskattning hos våra kunder, som hon bemött på bästa sätt. Vi kommer att sakna Elisabeth, men hoppas att hon hälsar på oss ofta och fortsätter att stötta oss, samtidigt som vi önskar henne allt gott med hennes nyvunna frihet!

Stressigt väder ger stressvampar!

Den torra inledningen på sommaren och den senaste veckans kraftiga väderomställning har fått konsekvenser för gräset på våra golfbanor. Gräset är nu stressat vilket gynnar många svampar. Tänk på att vara försiktig med luftning, nu när det är varmt och torrt.

Dollar spot på flera golfbanor

Flera golfklubbar har nu drabbats av Dollar spot. De prover som vi har funnit Dollar spot i kommer från golfklubbar i Bohuslän och Halland. Men det är mycket möjligt att klubbar i övriga delar av landet också kan vara drabbade.

Svampen är stressrelaterad och greener med högre andel sand är mer utsatta än jordgreener. Dollar spot förekommer i alla typer av gräs. För att förebygga angrepp är det bra att tillföra gödning, framför allt kväve, i balanserade nivåer. Har du redan fått angrepp, så har vältning visat sig ha bäst effekt. Men då gäller det att välta ofta, så gott som varje dag.

Gynnsamma förhållanden för Rhizoctonia

Vi har funnit flera fall av Rhizoctonia i prover från Golfklubbar både i Göteborg och Stockholmstrakten. Rhizoctonia angriper ofta stressat gräs så vi är inte så förvånade att det dyker upp nu.

Rhizoctonia gynnas av kraftiga väderomställningar, tex när det går från torka till regn eller då kallt väder efterföljs av torka. Rhizoctonia brukar dock inte orsaka några större skador men bra att tänka på nu är att vara snäll mot gräset och applicera gödning.

Oväntat utbrott av Drechlera

I Bohuslän har vi även hittat Drechlera (melting out). Det är en patogen som i första hand drabbar skuggiga greener och vi är därför lite förvånade att det dyker upp nu när det har varit så varmt och soligt. Men denna patogen kan också dyka upp vid olika typer av stress såsom torka och näringsbrist. Drechlera utgör vanligen inget akut problem så besprutning brukar inte vara nödvändig. Behandla istället med näring.

Se upp för häxringar

Tänk också på att vädret är gynnsamt för häxringar. Både för hög och för låg markfukt gynnar den här svamptillväxten och i år har vi hittills haft det mycket torrt. För att missgynna de basidsvampar som orsakar symptom är det bäst med mekaniska metoder. Regelbunden luftning på olika djup; stick hål runt om och i ringen och vattna, tillsätt gärna vätmedel. Under torrare perioder är det bra om vätmedel alltid blandas i så att gräset lättare får tillgång till vatten och näring.

Sommarens rivstart gav en annorlunda säsongsstart

Årets golfsäsong fick en annorlunda inledning då vi gick från kyla med tjäle i marken till plötslig sommarvärme redan i april. Vad händer egentligen med gräset vid en sådan hastig väderomställning? Vad bör man ha i åtanke nu för att minimera riskerna för svampsjukdomar och skador och upprätthålla bästa möjliga kvalitet på banan?

– Vi har besökt runt 70 golfklubbar och analyserat över 200 prover hittills i år och har sett flera avvikande tendenser jämfört med tidigare år, berättar Marina Usoltseva, VD på Botaniska Analysgruppen.

Torrfläckar trots kraftiga regnfall

April bjöd på kyligt väder med tjäle i marken men plötsligt fick vi en väderomställning som gav oss upp emot 25 graders värme under några dagar. Därefter följde mycket regn, men trots detta drabbades många golfklubbar av underliga torrfläckar.

– Flera greenkeepers både i Stockholmstrakten, Bohuslän och Skåne hörde av sig till oss och var oroliga för att deras banor hade drabbats av någon form av svamp, säger Marina.

Men torrfläckarna berodde inte på någon infektion utan det handlade om konsekvenserna av den hastiga väderomställningen. Gräset hade helt enkelt inte hunnit ”vakna” och de små rötterna i gräset som ansvarar för vattenintaget hade inte lyckades bildas under dessa väderförhållanden.

– Även om vi fick mycket regn var gräset alltså helt enkelt inte moget för att tillgodogöra sig vattnet. Därför uppstod kraftiga torrfläckar och det enda man kan göra då är alltså att gilla läget, det spelar ingen roll hur mycket det regnar eller hur mycket man vattnar, förklarar Marina.

Nya upptäckter kring grått snömögel

Något annat som är anmärkningsvärt i år är att vi har fått utbrott av grått snömögel, Typhula, på flera golfklubbar både i Stockholmstrakten, Västra Götaland, Bohuslän och Skåne. För de flesta handlar det om ytliga problem men några golfklubbar har även drabbats av omfattande skador.

– Det märkliga med detta är att det vanligtvis krävs över 90 dagars snötäcke för att det ska uppstå några skador eller ens symptom av grått snömögel. I år varade snötäcket betydligt kortare tid, max 60-80 dagar, så det är lite konstigt att vi har fått ett sånt utbrott i år, berättar Marina.

Många golfbanor drabbades av torrfläckar efter den hastiga väderomställningen.

På våren bildar det grå snömöglet sklerotier som är överlevnadsstrukturer av hård svampvävnad. Sklerotierna trillar ner i thatch eller jord och är inaktiva till augusti då de åter börjar gro och sprida sporer. Sporerna infekterar gräset och infektionen utvecklas sedan under snön och symtomen syns därefter på våren. Enligt amerikanska teorier kan man inte bekämpa det grå snömöglet nu på våren, utan man måste vänta till hösten då svampen är mottaglig för fungicider.

– Vi har dock upptäckt att detta inte behöver vara hela sanningen. I år har nämligen de golfklubbar som drabbats av stora skador applicerat Medallion nu i april vilket till viss del verkar ha fungerat, men vi måste ha mer på fötterna innan vi kan säga att det fungerar bra. Om ni vill pröva bekämpning under våren rekommenderar vi att ni använder kontrollrutor, så att vi verkligen kan se om det är effekten av bekämpningen som fungerat eller om svampen av andra skäl har börjat gå tillbaka av sig själv, säger Marina.

Ovanligt mycket rosa snömögel

I år har vi också hittat mer rosa snömögel än vanligt. Det handlar inte om enorma mängder men det är mer än vad vi borde ha efter den vintern som vi hade. Detta beror delvis på den regniga hösten vilket försvårande möjligheterna till ett bra invintringsprogram.

– Många hade helt enkelt inte möjlighet att varken applicera näring eller fungicider i rätt tid och då fick snömöglet en chans till större utveckling, förklarar Marina.

Här syns fläckar av både rosa och grått snömögel. Båda svamparna har vi i år kunnat notera större utbrott av än vanligt.

Den nuvarande vädersituationen ger perfekta förhållanden för Pythium att utvecklas. På bilden syns Pythiumsporer i gräsets vävnad.

Dollarspot

Håll koll på gräset för nu är det Pythiumväder!

Vi har kunnat notera förhöjda halter av Pythium i år på de flesta golfbanor. Pythium är en svag patogen som oftast etablerar sig i gräset genom befintliga skador och därför är det inte så konstigt att många golfklubbar som drabbats av isskador nu under våren även drabbats av Pythium. Men det som är anmärkningsvärt i år är att även grönt och friskt gräs har blivit drabbat.

– Just nu är det extra viktigt att hålla koll på gräset. Varm väderlek och mycket bevattning ger förhållanden som är perfekta för pythiumutveckling. Håll gräset under uppsikt och snåla inte med fosfit, säger Marina.

Klarar vi oss från Dollar spot i år?

Flera golfklubbar hade stora problem med Dollar spot förra året men efter att ha analyserat dessa banor i år kunde vi inte hitta några spår av svampen i proverna.
Dollar spot är en svamp från varmare breddgrader som ofta dyker upp på välskötta banor. Det finns två varianter av Dollar spot. En av sorterna har man mycket problem med i USA och vi vet från deras erfarenhet att Dollar spot föredrar sandgreener framför jord och lera och att den gärna vill ha över 30 graders värme för att utvecklas. Därför är den här svampen inte så vanligt förekommande i Sverige och vi har därmed inte så mycket erfarenhet att luta oss emot när det gäller hur svampen fungerar i vårt klimat. Däremot finns det en annan variant av Dollar spot som verkar trivas bättre i vårt klimat men även där är erfarenheterna begränsade.

– Det är av stort intresse för oss att förstå mer om hur Dollar spot dyker upp på våra golfbanor i Sverige och hur vi bäst kan bekämpa den. Det enda sättet som vi kan skaffa oss erfarenhet på är att göra detta tillsammans.

Vid misstanke om Dollar Spot är det viktigt att göra en ordentlig analys. Det krävs nämligen helt olika skötsel beroende på om gräset enbart är drabbat av Dollar spot eller om det handlar om en kombination av flera svampar. Det är också viktigt att fastställa hur aktiv svampen är samt att ta uppföljningsprover för att kontrollera hur effektiv en eventuell bekämpningen har varit.

Faktum är att mindre än hälften av alla prover som skickas till oss där man misstänker Dollar spot faktiskt är just Dollar spot, så diagnostiken är inte helt enkel. Men för att kunna hjälpa er med en korrekt analys behöver vi få in prover från er med aktuell information, säger Marina.

Nu är det dags att anmäla sig till höstens utbildningar!

Nu har vi spikat datumen för höstens utbildningar i byggnadsrelaterad mikrobiologi.

Utbildningarna riktar sig främst till konsulter som jobbar med inomhusmiljö, skadeutredare, fastighetsförvaltare och alla andra som vill ha mer förståelse för mögel och hälsa inom byggnadsrelaterad mikrobiologi. Utbildningarna består av tre olika steg som även kan läsas var och en för sig.

Del 1: Basutbildning
Mögel och hälsa, 4 okt kl 13-16

Del 2: Praktisk utbildning
Spormätningar och materialprov, 25 okt kl 13-16

Del 3: Fördjupningsutbildning
Sanningar och myter om svartmögel, 15 nov kl 13-16

Här kan du läsa mer om utbildningarna och anmäla dig

Hus och Människor 2018

Den 14-15 mars arrangerade företaget Conservator i Kalmar två seminariedagar under rubriken ”Hus och Människor, Friska hus och fuktsäkert byggande”. Företaget firar 30 år i branschen. Antalet deltagare var drygt 100 personer och vi var tre stycken från från Botaniska Analysgruppen som deltog.

Dag ett började med fokus på hälsoeffekters koppling till innemiljö. Eftersom vi från Analysgruppen analyserar biologiskt material, så ligger ämnena för de de tre första föredragen närmast vårt intresseområde. Men även de övriga föredragen var givande och bidrog på olika sätt till att öka vår byggnadstekniska allmänbildning.

Först ut var professor Steven Nordin från Umeå Universitet. Hans föredrag berörde främst så kallad ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa, OBO. Steven gick igenom tänkbara mekanismer och menade att allergiska reaktioner och toxiska effekter från mögel vanligen spelar ingen eller mycket liten roll i sammanhanget. Istället betonade han betydelsen av mekanismer där vårt nervsystem är inblandat på olika sätt. Exempel på detta är nocebo, klassisk betingning, neurogen inflammation, felattribuering och sensitivisering. Vi kan då få mer eller mindre svåra besvär när signaler gör att kroppen mobiliserar sitt försvar, trots att möglet i sig, enligt S. Nordin, egentligen inte är så farligt för oss. Han påpekade dock att även i dessa fall är själva symptomen högst verkliga och bör tas på allvar.

Andra föredraget hölls av Erica Bloom, dr i medicinsk mikrobiologi. Det berörde den komplexa kopplingen mellan mikroorganismer och hälsa, och varför det är så svårt att finna användbara dos-och responssamband. Det finns en hel mängd olika aspekter, både i människan och i byggnaden, att ta hänsyn till och som försvårar kopplingen. Bland annat finns oändligt många mikroorganismer. Enbart hos mögel existerar cirka 300 000 arter. Till det tillkommer en uppsjö av olika giftiga ämnen som mikroorganismerna kan producera om dessa utsätts för konkurrens. Många kemiska ämnen är också så pass instabila att dessa inte går att mäta. Viktigt är också additiva och förstärkande (synergi – och adjuvant) effekter och hon återkom flera gånger till coctail-effekten, och menade på att mikrofloran och eventuella emissioner förändras efter tid, vilket försvårar problematiken. I människan finns också olika känslighet, genetiska variationer och andra variationer som gör exponering av olika ämnen svåra att studera. Avslutningsvis menade E. Bloom att det finns inga optimala mätmetoder. Men eftersom det finns evidens för att människor blir sjuka i fuktskadade byggnader, så bör fokus ligga på att åtgärda dessa fuktskador istället för fokus på dos-och responssambandet.

I tredje föredraget hänvisade professor Dan Norbäck (Uppsala Universitet) till en rad olika epidemiologiska undersökningar som bekräftade att fukt och mögel i byggnader ökar risken för astma, luftvägsinfektioner och näsbesvär. Det finns evidens för att 10-15 % av andelen ny astma i vuxen befolkning i Europa beror på fukt/mögel i bostäder. I dessa översiktsartiklar fanns inga evidens för att de besvär som orsakas beror på psykologiska mekanismer. I en stor europeisk skolstudie (HESE) kunde man också konstatera att i de klassrum som hade > 300 cfu/m3 levande mögel fanns också högre andel astmasymtom. Och likt Erika Bloom avslutade Norbäck med att ”vi vet inte exakt vad som ökar risken för specifika symptom. Bara att dessa uppstår och att byggnaden därför måste åtgärdas.”

Eftermiddagen fortsatte med en sammanfattning av olika exempel på mer eller mindre dåliga byggtekniska lösningar. Vi fick vidare en inblick i Folkhälsomyndighetens vägledning om åtgärder vid fuktskador – allmänna råd om tillsyn enligt miljöbalken, rutiner för skolans egenkontroll samt en genomgång av SWESIAQ-modellen. Till kvällen gick till bords för att njuta av underhållning och en Ölandsbuffé på Glasverandan.

Dag två handlade om hållbart byggande och vikten av material – och metodval. Det konstaterades att många hus är felaktigt konstruerade och att felen uppstår i många fall redan på projekteringsstadiet. Tegel, fasader och betong avhandlades. Vi fick vidare höra om vattenläckage i fasader, klimatanpassning av välisolerade konstruktioner, fuktmätningar i betong samt om förebyggande av fuktskador och emissioner i nya golv. Dagen avslutades med ett tänkvärt och underhållande föredrag med visioner om framtiden samt en genomgång av hur Miljöbyggnad 2018 kan bidra till ett hållbarare byggande.

Vi vill tacka Eva Gustafsson och hennes medarbetare vid Conservator för ett mycket väl genomfört arrangemang med två väldigt trevliga och lärorika dagar.

Tack till alla som medverkade på vår IPM-turné!

Vecka 10 var vi ute på IPM-turné tillsammans med Clint Mattox, som tidigare arbetat som Greenkeeper men som nu är forskarstudent på Oregon State University. Vi anordnade event med föreläsningar och workshops på tre platser i Sverige. Vi diskuterade framförallt hur man kan uppnå högre greenkvalitet med mindre bekämpning.

Det blev många intressanta och givande möten och diskussioner och vi vill passa på att tacka er alla som var med och deltog!

Presentationerna från eventet finns nu publicerade här på vår hemsida

Välkommen till vår IPM-turné med Clint Mattox!

Högre greenkvalitet med mindre bekämpning?

Vi på Botaniska Analysgruppen är stolta och glada över att kunna meddela att Clint Mattox, som tidigare arbetat som Greenkeeper och som nu är forskarstudent på Oregon State University, kommer till Sverige i v 10. Clint forskar sedan 10 år tillbaka, med goda resultat, på alternativa metoder till fungicider för bekämpning av rosa snömögel.

Det är första gången som Clint kommer till Sverige och Botaniska Analysgruppen ordnar därför events på tre olika platser i landet:

  • Måndag 5 mars: Tom Tits Experiment, Södertälje

  • Onsdag 7 mars: Aeroseum, Göteborg

  • Torsdag 8 mars: Teknikens och sjöfartens hus, Malmö

Tid: kl 8.30 – ca 15.00
Kostnad: 1150 kr/person (exkl moms)
I priset ingår förutom intressanta föredrag även lunch och fika. Entréer ingår också i priset så när vi avslutar dagen har ni efteråt möjlighet att ta del av utställningar och guidade visningar.

Anmälan

Detta kommer vara en givande dag, inte bara för greenkeepers och klubbchefer utan för alla som är intresserade av miljöarbete för golfklubbar. Ta med dina kollegor och var med oss på en intressant dag! Antalet platser är begränsade så för att vara säker på att få en plats, anmäl dig och dina kollegor redan nu!

Sista anmälningsdag: 16 februari

Anmälan

Dagen kommer att innehålla följande föredrag och workshop:

  • History of Microdochium patch management. Global pesticide restrictions. Result of studies focusing on managing Microdochium patch on annual bluegrass putting greens. 
    Clint Mattox
  • Using Mineral Oils, Sulfur, and Phosphite to manage Microdochium patch on annual bluegrass putting greens in the absence of traditional fungicides.
    Clint Mattox
  • Gräs och stress – att använda stress som ett verktyg för att uppnå högklassiga golfbanor.
    Marina Usoltseva, VD Botaniska Analysgruppen
  • IPM for dummies
    Marina Usoltseva, VD Botaniska Analysgruppen
  • Workshop: Hur ska vi använda den kunskap vi fått från föreläsningarna?