Artiklar

Pyton att påverkas av Pythium-pest

påpasslighet en passande princip

40 procent av alla prover som Botaniska Analysgruppen analyserade under 2014 var i riskzonen för att utveckla en Pythium-infektion. Av sådana infektioner är Pythium-blight är en av de allvarligaste som kan drabba en golfbana. Det är med andra ord en i Sverige mycket vanlig – och ibland mycket farlig – patogen som kan orsaka stora skador på golfgreener.

Det finns ett flertal Pythium-arter som kan orsaka olika slags sjukdomar på greener, fairways och ruff. Beroende på vilken art som är inblandad, men också på vilket gräs banan har, finns det tre vanliga sjukdomar som kan bryta ut: Pythium blight, Pythium root dysfunction och groddbrand (på engelska damping off).

Pythium spp., biologi

Pythium är en så kallad algsvamp eller oomycet, som lever som nedbrytare av dött växtmaterial. En algsvamp liknar s.k. vanliga svampar men är i själva verket närmare släkt med vissa alger, t ex brunalger. En stor skillnad är att de har simmande sporer, s.k. zoosporer, och därför behöver vatten för att kunna spridas. Zoosporerna som är ”nakna”, alltså saknar cellväggar, kan simma i timmar i jorden. De rör sig med hjälp av flageller, som är speciella utskott som ger sporen förmågan att simma, och de attraheras av varierande stimuli till olika växter, t.ex. av syre, joner eller ljus.  Ofta kan zoosporerna ansamlas där det går att komma in i växten, såsom nära klyvöppningar och rotspetsar, eller där gräset är skadat. Till sist fäster de sig vid växtens yta och släpper taget om sina flageller.  En cellvägg utsöndras, och myceltrådar kan börja växa in i den infekterade plantans öppningar. Det är lätt att förstå att den här svampens utveckling gynnas i fuktig jord, och om det råder mycket hög markfuktighet kan konsekvenserna bli allvarliga eftersom, spridningen då går fort.

Alla gräsarter är mottagliga för Pythium, men framförallt grässorter som lämpar sig för svalare förhållanden, såsom vissa sorter av ven, svingel och gröe. I fuktig jord är några Pythium-arter som mest aktiva mellan 11 och 21ᵒC, medan andra dominerar vid 23 till 24ᵒC. Pythium tillväxer visserligen snabbare vid högre temperaturer, och de största skadorna inträffar just när det är varmt och blött (se Pythium blight nedan), men svampen utvecklas även vid kyligare förhållanden om marken bara är tillräckligt fuktig. När torkan kommer, bildar Pythium-svampen vilsporer, så kallade oosporer, (Bild 1). Vilsporerna kan överleva i jorden under mycket lång tid, flera år.

Pythium-orsakade sjukdomar som uppträder i Sverige

I Sverige är det främst groddbrand och Pythium root dysfunction som ger symptom (Tabell 1). Pythium blight har däremot tidigare ansetts vara mindre vanlig, eftersom det måste vara relativt varmt och fuktigt, för att det ska kunna utvecklas. Däremot påträffar vi ofta blight när vi inkuberar våra prover här på laboratoriet, eftersom temperaturen då är 24ᵒC dygnet runt. Också i fält börjar svampen bli allt vanligare även här i Sverige. Sådana somrar som vi har haft de två senaste åren, har definitivt gynnat utvecklingen av blight!

Pythium root dysfunction i fält Groddbrand i fält Blight på lab Blight i fält
1,8 % 2,5 % 5 % <1 %
12 prover 17 prover 33 prover 1 prov

Tabell 1. Andelen plantor med symptom orsakade av Pythium-arter i prover som insamlats på golfbanor i Sverige under 2014. De tre vanligaste sjukdomarna är groddbrand, Pythium root dysfunction och blight. Siffrorna bygger på ett stickprov från 148 slumpmässigt valda prover av totalt 665 insamlade prover år 2014 (Botaniska Analysgruppen).

Bild 1. Oosporer av Pythium sp. insprängda i gräsets vävnad. Foto: Botaniska analysgruppen.

Bild 1. Oosporer av Pythium sp. insprängda i gräsets vävnad. Foto: Botaniska analysgruppen.

Bild 2. Symptom av Pythium-blight på laboratoriet. Foto: Botaniska analysgruppen.

Bild 3. Sammansmälta fläckar i fält under tidig vår och som har växt till under duk. Foto: Botaniska analysgruppen.

De tre vanligaste svampsjukdomarna

Pythium blight är kanske den allvarligaste sjukdom som kan drabba golfbanor. Det beror på att när gräset blivit infekterat, kan den sprida sig mycket snabbt och över stora ytor. Symptomen brukar visa sig när vädret är ovanligt varmt och fuktigt; optimala förhållanden är när bladytorna är fuktiga under minst 12-14 timmar, när dagstemperaturen överstiger ca 28ᵒC och nattemperaturen 20ᵒC. Symptomen yttrar sig först som nertryckta cirkulära fläckar, ca 2- 5 cm diameter (ibland upp till 20 cm), och gräset verkar antingen mörkt och blött, eller torrt och visset. Fläckarna kan smälta samman och utvidga sig över stora områden (Bild 3).

Under svalare förhållanden orsakar Pythium blight inte riktigt lika grova skador. I stället kan man se att bladens ytterkanter skadas och får ett typiskt halmfärgat utseende. Skadorna påminner om dem som uppstår vid infektion av dollar spot och brown patch*, och en mikroskopisk undersökning är nödvändig för att kunna skilja sjukdomarna åt.

Det är lätt att blanda ihop Pythium blight med Pythium snow blight, som är en liknande bladsjukdom men där bladen istället angripits av andra Pythium-arter. Symptomen dyker ofta upp under tidig vår och om snön har lagt sig på otjälad mark; infektionen gynnas av långa kalla nederbördsrika perioder. Angreppen får gräset att se brunt eller orangeaktigt ut och ibland är gräset täckt av ett vitt mycel. Pythium snow blight är precis som Pythium blight gynnat av höga kvävegivor och dålig avrinning.

 


Kontroll: Frodigt och tätt gräs som får för mycket av kväverikt gödsel är extra mottagligt för blight. Därför är det bra att inte överdriva kvävetillförseln, och att istället applicera balanserad näring. Undvik att pH-värdet blir för högt i jorden och bevattna gräset rejält på morgonen, så att gräset hinner torka upp till kvällen.


 

Bild 4. Groddbrand orsakas ofta av Pythium i kombination med Fusarium och snömögel

Groddbrand är ett samlingsnamn för flera svampsjukdomar som inte sällan orsakas av Pythium, ofta i kombination med andra svampar som Fusarium och Microdochium nivale (vanligt snömögel) (Bild 4). Patogenerna angriper frön och plantor som börjat gro, när det råder låga temperaturer och vid blöta förhållanden. Svampen bryter ned växternas cellväggar med hjälp av enzymer, vilket leder till att cellerna kollapsar och får plantan att vissna ner strax efter det att den trängt fram ur fröet. Synliga symptom på groddbrand är cirkulära fläckar i greenen, med gult/blekt gräs eller svaga, avsnörpta plantor som snabbt vissnar ned. Rötterna blir ofta mörkfärgade. Bild 4.

Individuella plantor och frön bör kontrolleras under mikroskop för att rätt bedöma orsaken till infektionen.


Kontroll: Sådden bör ske när temperaturen överstiger femton grader, för att fröerna ska växa tillräckligt snabbt och för att gräset ska hinna etablera sig. Fröna bör inte heller sås alltför tätt eller för djupt, och jorden bör vara välluftad.


 

Pythium root dysfunction är till skillnad från de ovan nämnda sjukdomarna, stress- och skötselrelaterad, och vanligen dyker den upp där gångtrafiken är som mest intensiv. Precis som namnet antyder, angriper svampen rötterna (Bild 5), främst hos unga bestånd av krypven (< 10 år gamla) och vitgröe. Den gör det svårare för gräset att absorbera vatten och näring ur jorden. I längden leder detta till att plantan vissnar av och dör. Symtomen är ospecifika, men gräset verkar tunnslitet och blekt, och tillväxer långsammare (Bild 6). Drabbade partier kan påminna om torrfläckar eller visa sig som stora ytor med avtagande tillväxt.


Kontroll: Pythium root dysfunction gynnas av låga syrenivåer och mycket låga klipphöjder. Släpp därför på klipphöjden och lufta oftare för att främja rotutvecklingen. Även dränering och bevattning är nyckelfaktorer. Övervattna inte, hellre sällan men grundligt och gärna på morgonen.


 

Bild 5. Oosporer proppar igen gräsets rötter och orsakar Pythium root dysfunction. Foto: Botaniska analysgruppen.

Bild 6. Ospecifika symptom, Pythium root dysfunction. Foto: Botaniska analysgruppen.

Finns det något mer jag kan göra för att undvika symptom av Pythium?

Alla sorters Pythium-problem kan också förebyggas genom behandling med fosfiter som appliceras när marken är blöt! Det är också viktigt att applicera fosfiter när man duktäcker greenerna, eftersom duktäckningen medför att fukten hålls konstant, vilket gynnar utvecklingen av Pythium.

Kemisk behandling

I Sverige har vi en verkningssubstans som är tillåten och som har bevisad effekt mot Pythium – azoxystrobin. Azoxystrobin är ett s.k. systemiskt medel vilket innebär att den aktiva substansen tas upp av plantan och sprids via växtens kärlsträngar tillsammans med vatten och närsalter. För att en bekämpning ska uppnå full effekt är den alltså beroende av plantans tillväxt eftersom den aktiva substansen måste kunna transporteras runt till växtens alla delar. Vilsporerna är inte mottagliga för substansen. Rekommendationen är därför att en behandling bör utföras när jordtemperaturen överstiger 10 grader och marken är blöt.

I USA är fler substanser tillåtna. Här rekommenderas istället att fungicider används i program med två till tre veckors intervall och när nattemperaturen överskrider 18 grader.

Vilken risk finns det då för symptom i fält?

Av alla undersökta greener 2014, fann vi att ca 40 procent befann sig inom riskzonen för att utveckla symptom. Det finns alltså en relativt hög risk för problem med Pythium, men det finns också en hel del som du kan göra för att förebygga att de uppstår!

Mycket riklig förekomst Riklig förekomst Måttligt med symptom Måttligt utan symptom  Sparsam förekomst Ingen förekomst
15 % 20 % 5 % 20 % 30 % 10 %

Tabell 3. Tabellen visar risken för att svenska golfbanor ska angripas av Pythium. De tre första kolumnerna omfattar kategorin ”en potentiellt farlig situation”, där man aktivt måste göra något för att försöka undvika symptom medan de tre sista kolumnerna omfattar en situation där förekomsten av svampen är ”normal” och inte innebär någon förhöjd risk för angrepp. Siffrorna representerar förhållandet i ett stickprov som utgjordes av 148 slumpmässigt valda prover, av totalt 665 insamlade prover år 2014 (Botaniska Analysgruppen).


Sammanfattningsvis är Pythium en mycket vanlig patogen på svenska golfbanor och många greener är i riskzonen för att utveckla någon form av Pythium-angrepp. Därför är det viktigt att greenerna sköts så, att de inte blir extra sårbara vid ogynnsam väderlek. I ett allt regnigare och varmare klimat kan förutsättningarna bli än mer gynnsamma, men med luftning, dränering, lagom klipphöjd och ett öga på pH-värdet kommer man långt. Om misstänkta fläckar ändå uppstår, bör man ta reda precis på vad orsaken är, eftersom åtgärderna är olika för varje sjukdom.


*ett flertal sjukdomar har inga svenska namn

*Definition av sp. och spp. Sp är en förkortning av ordet för ”art” på latin, species. Står det Pythium sp. menar man en Pythium-art utan att ange exakt vilken, medan spp. är pluralis av formen sp. dvs. här åsyftas flera Pythium- arter.

Elisabeth Gondel, Botaniska Analysgruppen

info@botaniskanalys.se, 031-786 26 67

Fungicide Efficacy (1) Resistance Risk (2)
 propamocarb + fluopicolide**  ++++  6
 propamocarb  ++++  3
 mefenoxam  ++++  9
 metalaxyl  ++++  6
 fosetyl-Al**  ++++  3
 cyazofamid**  ++++  9
 chlorothalonil + phosphorous acid** +++  2
 phosphorous acid** +++  2
 pyraclostrobin + boscalid** ++  6
 mancozeb** ++  3
 mancozeb + myclobutanil** ++  3
 mancozeb + copper hydroxide** ++  3
 azoxystrobin + propiconazole ++  9
 fluoxastrobin + myclobutanil ++  6
 chlorothalonil + fluoxastrobin** ++  6
 azoxystrobin ++  9
 fluoxastrobin ++  9
 pyraclostrobin ++  9
 chloroneb +  3
 ethazole** +  3

Tabell 2. Tabellen visar de verkningssubstanser som är godkända för bekämpning av Pythium i USA. I Sverige har vi för närvarande en aktiv substans som fungerar och som är tillåten i behandlingen mot Pythium. Källa: http://www.turffiles.ncsu.edu/diseases/Pythium_Blight.aspx