Uncategorized

Home/Uncategorized

Våra öppettider runt jul och nyår

Vi på Botaniska Analysgruppen vill önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Vi finns på plats och håller öppet även under mellandagarna men med begränsad bemanning. På luciadagen den 13 december är vi borta under större delen av dagen.

Vill du vara säker på att komma i kontakt med oss, så är det bäst att först slå oss en signal på 031-786 26 67. Huvudentrén är stängd från 24 december till 6 januari, så använd ingången via Botaniska Trädgården när ni vill in till oss. Det finns en ringklocka. Vid andra tider än dessa finns också vår låda som man kan lägga prover i.

Tänk på att inte göra en spormätning som mognar ut precis till juldagarna dvs. till den 24-27 december. Kontakta oss innan du gör en spormätning för att se om det är möjligt (sporremsorna tar cirka 7 – 10 dagar för att mogna ut).

Extremsommaren 2018 har lämnat sina spår…

Sommaren som slog alla tiders värmerekord

Förra året hade vi ju en sommar med extremt torrt väder och rekordhöga temperaturer vilket resulterade i att gräset på golfbanorna runt om i landet blev försvagat och mer mottagligt för vissa svampsjukdomar. Vädret var t ex mycket gynnsamt för antraknosutveckling.

Under hösten växlade vädret om och blev istället mycket blött vilket bidrog till ett högt snömögeltryck i princip över hela landet. Det var också svårt att använda någon kemisk bekämpning eftersom det fanns så få tillfällen då vädret lämpade sig för att gå ut och bespruta, det var helt enkelt för blött.

Detta gjorde att aktiva symptom hängde kvar över vintern och i februari och mars fick även flertalet klubbar som vanligtvis inte brukar bekämpa ändå gå ut och behandla med kontaktverkande preparat eftersom det låg aktiva snömögelfläckar kvar efter att isen tagits bort.

Vad hände under 2019?

Årets sommar blev mer som en normalsvensk sommar med betydligt mer nederbörd än förra året. Detta har inneburit att det blivit färre problem med antraknos i år. Men det är dock fortfarande en hel del klubbar som haft problem med antraknos även i år, framförallt på östkusten men även norrut i landet. Problemen började uppstå i andra delen av augusti och fortsatte sedan långt in i september. Detta kan bero på förra årets extremsommar då gräset blev utmattat och många drabbades av antraknos vilket kan ha gjort att gräset blivit känsligare för antraknos även i år.

Några klubbar på västkusten och i Skåne har också fått en hel del dollar spot. Även om vädret inte varit lika gynnsamt som 2018, var ändå juli torr eller mycket torr på sina ställen, och i augusti kom intensiva skyfall över det normala. Det var även varmare än normalt. Och detta är förutsättningar som är gynnsamt för dollar spot.

När det gäller snömögel har det under hösten i år sett mycket bättre ut jämfört med förra året. Det har också varit lättare att komma ut och bekämpa eftersom det har funnits fler dagar utan regn som har lämpat sig för bekämpning. Västkusten har dock haft det lite svårare eftersom vädret där har varit ganska blött även i år.

Sammanfattningsvis har vi haft ett betydligt mer hanterbart snömögeltryck i år och de bekämpningar som gjorts har gett goda resultat.

 

Erfarenhet av mätningar av mögel som ett led i en byggnadsteknisk undersökning

Tillsammans med Lokalförvaltningen i Göteborg och WSP har Botaniska Analysgruppen jämfört ickeförstörande metoder som kan vara till hjälp för att lokalisera dolda mögelskador i byggnader. Slutsatserna av dessa undersökningar har nu publicerats i tidningen Bygg och Teknik 2019 nr 8. 

En anledning till att utföra en byggnadsteknisk utredning kan vara att man misstänker fukt- och mögelskador. I vår del av världen förekommer sådana mögelskador främst i slutna delar av byggnadskonstruktionerna och kan därför vara besvärliga att hitta. Vi har jämfört två undersökningsmetoder som har förutsättningar att ge ett kvantitativt mått på mikrobiell aktivitet och att kunna indikera dolt mögel. Den ena är spormätningar med handhållen RCS-sampler i luft. Den andra är DNA-analyser av sedimenterat mögel i damm, vilket med topsar torkas av från horisontella provytor. Mätningar med dessa metoder gjordes parallellt i sex olika byggnader där förhållandena, inklusive skadeläget, var väl kända. Resultaten av mätningarna har sedan jämförts och diskuterats.

Slutsatserna blev bland annat att båda de nämnda metoderna kan indikera dolda fuktskador, men även visa på bristfällig städning. Biologiska kunskaper, liksom att känna till metodernas begränsningar, är nödvändiga för utvärderingen av resultaten. Metoderna kan i viss utsträckning komplettera varandra. DNA-analyser av damm kan visa på förhållandena under en längre period, medan man med luftmätningar med RCS-sampler ofta lättare kan avgöra om sporspridning fortfarande pågår. För utvärdering av resultaten är det nödvändigt att relatera till situationen utomhus eftersom inomhusluften alltid tillförs mögelsporer utifrån.  Vid spormätning i luft tas därför alltid ett referensprov utomhus vid samma tillfälle. Motsvarande referensprov vid DNA-analys av sedimenterat damm är knappast möjligt att ta, men åtminstone måste hänsyn tas till årstid då provytan varit exponerad. Dessutom måste storleken på den topsade ytan, liksom exponeringstiden (minst en månad), vara känd.
Sammanfattningsvis kompletterar båda metoderna varandra, men de ger lite olika information. Vill du veta mera kan du läsa mer i senaste numret av Bygg och Teknik. Se även: https://byggteknikforlaget.se/erfarenhet-av-matningar-av-mogel-som-ett-led-i-en-byggnadsteknisk-undersokning/

Tabell 1. Resultaten från spormätningar och DNA-analys i damm, och Lokalförvaltningens egen bedömning av byggnaderna. Grönt: (metoder) låga värden /(LF) ingen fuktskada. Gult: (metoder) måttliga värden. Rött: (metoder) höga värden/ LF) förekomst av fuktskada. Brunt: (LF) Bristfällig städning. För Aspergillus och Penicillium bedömdes DNA-värden inom intervallet 200-1100 enheter som måttliga, och de över 1100 enheter som höga. För Aspergillus versicolor, som analyserades separat av laboratoriet, gäller 30 enheter som den nedre gränsen för måttliga värden, och 200 enheter för höga värden. All förekomst av Stachybotrys är en indikation på fuktskada. Alla värden högre än noll av detta mögelslag betraktas därför som höga. LF=Lokalförvaltningen.

Var uppmärksam – snömögel kan slå till snart!

Hösten har hittills bjudit på relativt varmt väder för årstiden och många golfklubbar upplever att gräset på golfbanorna ser ut att vara i fin form. Men vi har analyserat gräset från flertalet golfbanor och har sett en ovanlig och alarmerande tendens.

Proverna har inkuberats i både värme och kyla och redan efter ett dygn har vi kunnat se en markant skillnad där de prover som varit i kyla (4 grader) visat en kraftig utveckling av snömögel efter bara ett dygn. Det betyder alltså att även om gräset ser friskt ut nu så kan snömögel slå till när som helst och väldigt snabbt när det blir lite kallare.

Den här utvecklingen såg vi inte alls förra året och kanske har det att göra med att gräset i år inte alls har utsatts för torka i samma utsträckning som förra året.

Var alltså extra uppmärksam den närmaste tiden eftersom angrepp av snömögel kan slå till väldigt snabbt!

Bilden nedan visar gräsprover som vi har analyserat. Den övre delen har inkuberats i värme och den undre delen har inkuberats i kyla under ett dygn.

Informationsmöte och dialog om fosfit på Elmia Park

Den 25 september åkte vi till Elmia Park och golfmässan i Jönköping. Där besökte vi tre av årets seminarier. Dagens första föredrag hölls av Dr. John Dempsey. Han talade om hur vi kan förebygga och bekämpa snömögel och antraknos utan fungicider – här la han ett stort fokus på kaliumfosfit även om produkten numera är förbjuden att använda då det, så vitt vi vet, inte finns några godkända preparat inom EU. Efter det höll Peter Edman (SGF) ett entusiasmerande seminarium om hur vi billigt och enkelt kan bidra till miljön på golfbanan. Och till sist fick vi följa Österåker Golfklubbs massiva omvandling av gamla Österleds bana till en fantastisk bana i världsklass!

Diskussion kring förbudet mot kaliumfosfit

Mellan två av föredragen hölls också ett informellt möte mellan Botaniska Analysgruppen och representanter från olika leverantörer av skötselprodukter för golfbanor från Jordelit, SW Horto, Indigrow, LMI och Interagrobios, samt med representanter från både SGF och SGA. Temat för mötet var kaliumfosfit – hur går vi vidare efter förbudet.  Elisabeth Gondel (Botaniska Analysgruppen) inledde med att berätta om hur läget ser ut idag. Redan 2013 gavs godkännande för att kaliumfosfiter/kaliumfosfonater uppfyller kraven för att få användas i registrerade växtskyddsmedel inom EUs medlemsstater. I Sverige gjordes emellertid ingen ansökan för någon användning som täcker golfbanor. I Sverige finns bara en godkänd produkt med kaliumfosfit och den är bifallen enbart för äpplen och päron.

Registrering av kaliumfosfit

I den påföljande diskussionen menade leverantörerna att en normal registrering av kaliumfosfit inte kan komma i fråga, då det är för dyrt och inte lika lönsamt som att sälja fungicider.

Enligt Kemikalieinspektionen finns det emellertid flera billigare och mer förenklade procedurer för att registrera ett växtskyddsmedel. En sådan procedur är ”ömsesidigt erkännande” som har kommit till för att underlätta användandet av redan godkända produkter inom EU. Dock måste produkten finnas sedan tidigare och vara godkänd för bruk på golfbanor eller för liknande användning och helst inom den norra zonen.  Gemensamt kom vi fram till att samtliga leverantörer ska höra sig för om liknande produkter finns inom andra medlemsländer och sedan återkoppla till samtliga deltagare på mötet.

Avslutningsvis vill vi förmedla att Kemikalieinspektionens upplysningstjänst har varit mycket tillmötesgående och svarat djupgående och informativt på våra frågor. Vi kan inte ta upp all information här i detta nyhetsbrev då det är digert material, men på Botaniska Analysgruppens hemsida kommer vi även i fortsättningen försöka hålla er uppdaterade så gott det går kring händelser och utvecklingen om fosfit.

Nya produkter från Syngenta på gång

I mitten av juli i år hade Botaniska Analysgruppen ett möte med Lars Tveter på Syngenta för att gå igenom den aktuella situationen gällande olika preparat.

När det gäller befintliga produkter på marknaden gäller följande:

  • Amistar får lagras, bortskaffas och användas till och med 2020-03-31.
  • Heritage är godkänt till och med 2022-12-31.
  • Banner Maxx och Banner Maxx II är godkänt till och med 2020-01-31.
  • Instrata Elite är godkänt till och med 2019-10-31 och sedan förväntas en administrativ förlängning av produkten.
  • Medallion är administrativt förlängt och godkänt till och med 2020-10-31.
  • Insekticiden Merit Turf är borta sedan 2019-07-31

Under år 2020 planerar Syngenta att få ett nytt systemiskt preparat registrerat för golf. Preparatet sägs fungera bäst mot dollar spot och snömögel men även mot antraknos och häxringar. Botaniska Analysgruppen kommer tillsammans med Syngenta att utföra försök med det nya preparatet för att studera och utvärdera effekten av det under svenska förhållanden. Det första försöket skall genomföras redan nu under hösten 2019 och här kommer effekten mot snömögel utvärderas. Under 2020 kommer sedan ett försök mot dollar spot att utföras.

Utöver detta preparat är även ett antal andra nya produkter på väg in på marknaden. Lars berättade att Syngenta arbetar med ett antal nya biologiska produkter, däribland en biologisk mossprodukt och en herbicid.

Vi tackar Lars för ett väldigt trevligt möte!

Utbildning inom mögel och hälsa

Under hösten kommer vid att hålla en heldagsutbildning vid två olika tillfällen. Utbildningen riktar sig främst till konsulter som jobbar med inomhusmiljö, skadeutredare, fastighetsförvaltare men också andra som vill ha mer förståelse för mögel och hälsa inom byggnadsrelaterad mikrobiologi.

Efter utbildning och kunskapstest får du diplomet: ”Kvalificerad provtagare med inriktning byggnadsrelaterad mikrobiologi.”

Utbildningen kommer att innehålla:

  • Mögel och hälsa
  • Spormätningar och materialprov
  • Sanningar och myter om svartmögel

När och var?
24 oktober och 14 november
Botanhuset, Carl Skottbergs gata 22B Göteborg

Mer information och anmälan

Resultaten från tillsynsprojektet 2018 ligger nu på Naturvårdsverkets sida – Här kan du läsa mera om fosfit.

Nu har naturvårdsverket lagt ut resultatet från tillsynsprojektet 2018. Resultat kan du läsa här (pdf) och här (Naturvårdsverkets hemsida).

Tänk på att fosfit (eller kaliumfosfit eller kaliumfosfonat) numera är klassat som ett växtskyddsmedel och att produkter med fosfit måste vara godkända för att få användas som ett sådant.  Undantaget är, enligt kemikalieinspektion, att producenten ”kan visa att produkten är avsedd att enbart användas i andra syften än som ett växtskyddsmedel, enligt EU:s växtskyddsmedelsförordning”.

Enligt Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Kemikalieinspektionens samlade syn är dock gödseleffekten tveksam. Därför vill de att produkten först godkänns som ett växtskyddsmedel av Kemikalieinspektionen. Det finns emellertid ingen godkänd produkt som innehåller fosfit som är ute på marknaden idag, så vitt vi vet. Vi får bara hoppas på att en sådan produkt är på gång, då det har klara miljöfördelar framför andra produkter som till exempel fungicider i mer strikt bemärkelse.

I Naturvårdsverkets rapport uppmanar man också till att tipsa Kemikalieinspektionen gällande produkter med fosfit, men man nämner inte olagliga fungicider eller andra toxiska preparat som påverkar miljön negativt. Det finns mycket forskning kring fosfit som visar att produkten kan ses som ett icke-toxiskt ämne. I USA och i Kanada betraktar myndigheterna fosfit som harmlöst och det finns därför inga gränsvärden. På Institutionen för växtskydd, SLU Alnarp Sverige, har man utfört jordbruksförsök med fosfit mot potatisbladmögel som syftar till att minska användningen av konventionella fungicider. ”Att försöka minska behovet av bekämpning är främst intressant av miljöskäl…” Resultaten av dessa fältförsök har visat att kaliumfosfit kan spela en stor roll i växtskyddet mot potatisbladmögel. I flera fältförsök kunde man reducera konventionella fungicider med så mycket som 50 procent!

Att välja de bästa och mest miljövänliga produkterna, är ett viktigt led i integrerat växtskydd – IPM. Därför menar vi att det är viktigt för golfnäringen att det finns väl fungerande, miljövänliga och prisvänliga medel ute på marknaden idag, så som fosfit.

Brand och mögel – en olycka kommer sällan ensam

Botaniska Analysgruppen besökte nyligen en gammal fastighet som var under renovering och ombyggnad efter en brand. Fastigheten hade stora skador efter ett omfattande släckningsarbete. Bland annat var de flesta innerväggarna borttagna och endast de bärande väggarna kvar.

Vi var inbjudna som en extern konsult för att se om släckningsvattnet bidragit till mögelpåväxt och påverkat byggnadsdelarna

Bland andra mögelsvampar fann vi mycket av en snabbväxande gul-orange art som tillhör släktet Neurospora (se bilden t. v.). Dessa svampar gror och utvecklas gärna vid högre temperaturer, t ex i bagerier, men även just i samband med bränder.

Ett annat mögelsläkte som vi hittade mycket av, och som är vanlig på material med hög fukthalt, är mögelssläktet Chaetomium. Arter av Chaetomium är även vanliga utomhus på gamla växtdelar där de arbetar som effektiva cellulosanedbrytare. Även inomhus kan Chaetomium skapa något som kallas mögelröta (eller soft rot på engelska). Denna röta kan ibland vara svår att skilja från rötskador orsakade av vanliga rötsvampar, men rötan uppträder ofta mer lokalt. Den kan dock likt andra rötskador försämra hållfastheten i materialet.

Chaetomium är ofta lätt att känna igen då den bildar håriga, svarta kulor på ytan. (Se bilder nedan)

Glad påsk!

Vi på Botaniska Analysgruppen vill passa på att önska er alla en riktigt fin påsk! På skärtorsdagen är vi på plats och har öppet till kl 13.00. Därefter går det som vanligt bra att lägga prover i lådan i entrén.