Utbildning i rötsvamp – Nyhetsbrev mykologi mars 2023

Utbildning i rötsvamp

I förra veckan höll vi en, sedan länge planerad, utbildning om rötsvampar i byggnader. Under dagen gick vi bland annat igenom vad en rötsvamp är, vilka rötsvampar som kan skada byggnader och hur man kan skilja äkta hussvamp från övriga rötsvampar.
Elisabeth och Robert hade gjort en fin utställning med mycket olika material att titta på och en del av dagen ägnades även åt att jämföra svampmycel med t ex rötter och spindelväv.

Till hösten planerar vi att, någon gång i oktober/november, hålla en utbildning i byggnadsrelaterad mikrobiologi. Exakt datum för utbildningen är ännu inte satt men kommer inom kort att presenteras på hemsidan www.botaniskanalys.se.

Prishöjning

Från och med 1 april 2023 höjer vi priset på materialprover med omkring 7 %.

Vänliga hälsningar
Botaniska Analysgruppen

Välkommen att anmäla dig!

Kom på höstens utbildning inom byggnadsrelaterad mikrobiologi, torsdagen 17/11. Utbildningen riktar sig främst till konsulter som jobbar med inomhusmiljö, skadeutredare, fastighetsförvaltare och alla andra som vill ha mer förståelse för samspelet mellan mögel och hälsa.

Utbildningen består av två delar, som hålls under samma dag.  Du kan anmäla dig till en heldagsutbildning, eller bara till en av delarna om det passar dig bättre.

  • Teori kl 9-14: Du får en ökad förståelse för vad mögel är och hur det hänger ihop med ohälsa i inomhusmiljö.. Vi diskuterar lagar och regler som rör dessa frågor och förklarar varför försiktighetsprincipen bör tillämpas.
  • Praktik 14-16: Du får kunskap om mykologiska analysers plats i skadeutredningskedjan och träning i provtagningsmetodik, samt hur man tolkar analysresultaten.

Här kan du läsa mer om utbildningar och anmäla dig

Nya priser för mykologitjänsterna

Sommartider på Botaniska Analysgruppen

Vi närmar vi oss semestertider och ser fram emot härliga sommardagar och välbehövlig vila. Under v. 26-32 har vi begränsad bemanning, och tidvis kan kontoret vara obemannat. Normalt finns vi på plats åtminstone mellan 09:00-15:00 varje helgfri vardag.

Under större delen av sommaren är även Institutionens huvudentré låst, så använd ingången på byggnadens vänstra sida (entré C, vänd mot Botaniska Trädgården). Där finns även en ringklocka.

  • Vill du vara säker på att få personlig hjälp, ring 031-786 26 67!

Ny prislista

Från halvårsskiftet, 1 juli 2022, har vi ny prislista.
Du hittar den nya prislistan här

Vi önskar er en skön sommar.

Varma hälsningar
Botaniska Analysgruppen

Mykologi och växtskydd
http://old.botaniskanalys.se
Besöksadress:
Carl Skottsbergs
Gata 22B
413 19 Göteborg

Post- och leveransadress:
Box 416,
405 30 Göteborg

Robert Daun

031-786 26 54
robert.daun@botaniskanalys.se

Elisabeth Gondel
031-786 26 57
elisabeth.gondel@botaniskanalys.se

Marina Usoltseva
0704-97 04 29
marina.usoltseva@botaniskanalys.se

Helena Lööf Andersson
031-786 26 67
0730-65 49 83
helena.loofandersson@botaniskanalys.se

Se upp för oseriösa mögeltest!

Se upp för oseriösa mögeltest!

På marknaden saluförs enkla mögeltest som innebär att man per post får hemsänt odlingsplattor vilka får stå öppna i de aktuella rummen under någon timme. Efter några dagar räknar man sedan antalet mögelkolonier som har utvecklats och beroende på antalet sägs det att man själv kan tolka och bedöma om mögelförekomsten i rumsluften är normal eller inte och detta utan utomhusreferens! Vid första påseendet kan detta kanske tyckas vara ett snabbt och enkelt sätt att få reda på hur mögelläget är.

När det gäller metoden med odlingsplattor (så kallad passiv sampling) finns flera invändningar. För det första behövs ett referensvärde från utomhusluften för att skilja ut de sporer och hyfer som kommer in via ventilations- och vädringsluften.  I vanlig utomhusluft finns nämligen alltid större eller mindre mängder mögelsporer och halterna varierar kraftigt mellan olika årstider men också mellan olika platser. Om man inte vet något om sporhalterna som för tillfället finns i utomhusluften i närområdet går det inte att avgöra vad som eventuellt har sitt ursprung i mögeltillväxt inomhus. För att särskilja en torr och oskadad miljö från en med fuktskador, jämförs också de olika mögelslagen inomhus med utomhusfloran. Ofta är specifika mögelsorter representerade i högre grad i fuktskadade miljöer, jämfört med en torr och oskadad miljö.  För att kunna identifiera olika mögelsorter på en odlingsplatta behövs både lång erfarenhet och tillgång till bra mikroskop.

Vi har fått in exempel på provsvar från mögelanalyser där ett fåtal kolonier sägs indikera fuktskada. I provsvaret finns arter som är vanliga i utomhusluften men det finns inga referenser till varför detta resultat tolkas som indikation på en fuktskada.

Tillsammans med Lokalförvaltningen i Göteborg har vi skrivit en artikel (1) i tidningen Bygg & Teknik om våra gemensamma erfarenheter av mätningar av mögelsporhalter i rumsluft. Vi konstaterade då bland annat att endast två metoder hade förutsättningar att ge ett kvantitativt mått på mikrobiell aktivitet, nämligen spormätningar med RCS-sampler och DNA-analyser av damm.

Till skillnad från testerna med odlingsplattor, är tester med RCS Sampler är en så kallad aktiv mätmetod. Här är den totala luftmängden som strömmar in mot näringsmediet känd (och angiven i sporer/m3 luft), och ett jämförande referensprov i utomhusluften inhämtas alltid samtidigt som inomhusproverna tas. I den passiva metoden går det inte att exakt ange totalantal sporer eftersom den inte anger den totala luftvolymen. Hur luften för tillfället rör sig i det undersökta rummet påverkar också resultatet starkt och oförutsägbart vid en passiv mätning. Utöver detta riskerar tyngre sporer att bli överrepresenterade i den passiva samplingen (till skillnad från en aktiv) och man kan helt missa småsporiga mögelslag som exempelvis Aspergillus och Penicillium vilka är bland de absolut viktigaste indikatorerna på fukt- och mögelskador i byggnader.

Det finns många metoder på marknaden som riskerar att ge kunder felaktiga svar – och konsekvensen kan bli att angrepp förbises – eller att kostsamma och onödiga renoveringar görs. Därför är det viktigt att välja rätt mätmetod som är lämpligt för ändamålet. Det ställer också krav på konsultens kunskap så att onödiga feltolkningar kan undvikas

Referenser
(1) Andersson, J-E. et al (2019) Erfarenheter av mätningar av mögel som ett led i en byggnadsteknisk undersökning. Bygg & Teknik nr 8 pp. 52–55(2) Yamamoto, N. et al. (2011)  Comparison of quantitative airborne fungi measurements by active and passive sampling metods. Journal of Aerosol Science 42 pp. 499–507

Anmäl dig till utbildning 18/11

Passa på att anmäla dig!

Kom på höstens utbildning inom byggnadsrelaterad mikrobiologi, torsdagen 18/11. Utbildningarna riktar sig främst till konsulter som jobbar med inomhusmiljö, skadeutredare, fastighetsförvaltare och alla andra som vill ha mer förståelse för samspelet mellan mögel och hälsa.

Utbildningarna består av två delar, som hålls under samma dag.  Du kan anmäla dig till en heldagsutbildning, eller bara till en av delarna om det passar dig bättre.

  •  Teori kl 9-14: Du får en ökad förståelse för vad mögel är och hur det hänger ihop med ohälsa i inomhusmiljö.. Vi diskuterar lagar och regler som rör dessa frågor och förklarar varför försiktighetsprincipen bör tillämpas.
  • Praktik 14-16: Du får kunskap om mykologiska analysers plats i skadeutredningskedjan och träning i provtagningsmetodik, samt hur man  tolkar analysresultaten.

Svampkollen: äkta hussvamp byter namn

Den tidigare vedertagna stavningen ‘Serpula lacrymans’ (med “y”) har genom ett internationellt kongressbeslut ändrats från och med år 2012 så att namnet numera skall stavas Serpula lacrimans (med “i”). Detta påverkar givetvis inte på något sätt svampen i fråga, utan bara hur vi refererar till den i skrift. Vi som arbetar på Botaniska Analysgruppen har helt nyligen blivit medvetna om att stavningen förändrats, och kommer framöver enbart att använda den nu korrekta stavningen. Vi uppmanar alla andra som har skäl att skriva om denna svamp att göra detsamma. Om ni önskar veta mera om vad namnändringen beror på så följer en förklaring här.

Åldersbestämning av äkta hussvamp – en osäker metod.


I det senaste numret av Bygg & Teknik medverkar vi tillsammans med Gunilla Bok och Erica Blom på RISE i en artikel om åldersbestämning av äkta hussvamp.

Artikeln finns i sin helhet på Bygg & Tekniks hemsida som du kan läsa här:

https://byggteknikforlaget.se/aldersbestamning-av-akta-hussvamp-en-osaker-metod/


Svampkollen: Vedplätt

På Svampkollen gör vi sammandrag av forskningsartiklar (nya eller gamla) eller berättar om en svamp som har intresserat oss.

Vedplätt – en svamp som orsakar brunröta i virke med hög fuktkvot

Då och då får vi in prover från utvändiga trädetaljer med brunröta, uppspruckna i millimetersmå kuber. Proverna är tagna från karmar till fönster och dörrar eller trädäck m.m. som utsatts för hög luftfuktighet.

Dessa skador har orsakats av en mycket liten svamp, Dacrymyces stillatus, eller vedplätt som den kallas på svenska. Tidigare förekom vedplätten i mindre utsträckning på byggnader då utomhusfärger med tungmetaller såsom bly och kvicksilver var vanligare förr.

Vedplätten är en millimeterstor gelésvamp med orangegula fruktkroppar i färskt tillstånd. Den är vanligt förekommande i naturen och växer både på barrträ och lövträ (främst tall, gran och ek).

En egenskap hos vedplätten är att den trivs i träkonstruktioner med mycket höga fuktkvoter, även vid 70–80 %, när andra rötsvampar vanligen dör. Vid ett rötangrepp förblir virkets yta länge intakt och ett angrepp kan därför hinna utvecklas långt innan det upptäcks.

Bilden ovan visar vedplättens små intorkade fruktkroppar på virkets yta som fortfarande ser intakt ut. På undersidan av träet finner man däremot väl utvecklad brunröta. Det här provet är taget i ett skadat trädäck utfört i lärkträ. (På bilden har vi lagt undersidan högst upp i bilden).

Nyligen publicerat: Artikel om sambanden mellan fuktskador, mögel och ohälsa

Många studier visar att det finns ett samband mellan vistelse i fuktskadade byggnader och ökad förekomst av astma, allergier, rhinit (katarr i nässlemhinnan) och luftvägsinfektioner. Detta kan bero på en ökad exponering av mikrober i den fuktskadade miljön, men fler studier behövs för att kunna fastställa de direkta sambanden mellan exponering av mögel och risken för ökad ohälsa. 

I en nyligen publicerad forskningsartikel i European clinical respiratory journal (2020) har man undersökt sambanden mellan fukt, mikrobiell exponering å ena sidan och allergier och luftvägsinfektioner hos danska vuxna å den andra. I stället för att följa samma individ under en längre tid gjorde man en tvärsnittsstudie (eng. cross-sectional design) vilket innebär att man studerade vissa grupper vid en viss tidpunkt.

Urvalet gjordes bland tre distinkta grupper: (1) en med bekräftad atopi, det vill säga människor som har ärftlig benägenhet att bilda antikroppar mot proteiner, (2) en utan atopi och (3) en grupp bestående av ett slumpmässigt urval.  Sovrumsdamm insamlades och analyserades för (a) endotoxiner (gifter som finns naturligt inuti bakterier), (b) 19 olika mikroorganismer (varav en bakterie, 15 mögelarter och tre mögelgrupper), samt (c) för ”total” svamp.

Resultaten visade stora skillnader i mikrobiell belastning mellan hemmen. De vanligaste förekommande mögelslagen var Apergillus versicolor, Penicillium/Aspergillus/Paecilomyces varioti spp., Cladosporium och Streptomyces spp. (aktinomyceter). Hos de som rapporterade in mögellukt fanns en högre belastning av endotoxiner, medan de som redovisade fuktfläckar i sovrum hade lägre belastning. Positiv korrelation förekom mellan mögellukt och väsande andning, samt mellan fuktskador och diagnosticerad astma hos atopiker. Däremot hittade man ingen statistisk signifikans mellan självrapporterad förekomst av fuktindikatorer såsom fuktfläckar, mögellukt, kondensation, och bekräftad fuktskada, med lungfuktion eller allergiska sjukdomar undantagen astma hos personer utan atopi som rapporterat in mögeldoft. De har också tittat på specifika mögelsorter och kunnat se korrelationer mellan till exempel Trichoderma viride och rhinit hos både icke-atopiker och i det slumpmässiga urvalet.

Vill du läsa om fler samband och vice versa finner du studien här.

 

Information om våra öppettider

I rådande tider av oro och osäkerhet vill vi passa på att informera om att vi på Botaniska Analysgruppen håller öppet och tar emot prover som vanligt från er som känner er friska.

För er som vill lämna mykologiprover har vi även en låda i huvudentrén där ni gärna får lämna era prover istället för att besöka oss på kontoret. Om proverna är för stora för att lämna i lådan får du gärna ställa dem utanför vår dörr och ringa och meddela oss att du ställt dem där. Huvudentrén är öppen mellan 9-16 men det brukar finnas någon på plats på kontoret mellan 8-17 så om huvudentrén är stängd går det bra att ringa oss på telefon  031-786 26 67.

För er golfkunder så kommer vi som vanligt gärna och besöker er som är friska under våren för provtagning och rådgivning. Självklart kommer vi givetvis bara om vi känner oss helt och fullt friska. Vi vill så långt det är möjligt att vi håller våra möten utomhus.

I dessa oroliga tider följer vi givetvis alla rekommendationer och sätter alltid våra kunders och anställdas hälsa främst och gör allt vi kan för att stoppa spridningen av smittan.

Har du några frågor eller funderingar är du alltid välkommen att ringa oss!
Ta hand om er och varandra!

Hälsningar
Botaniska Analysgruppen

Till toppen