Yearly Archives: 2022

Home/2022

Vårens och sommarens svampsituation

Snömögel
I de prover vi fått in under våren och försommaren har vi sett en hel del snömögel i form av sommarfusarium som har kommit i samband med regn. I år har våren generellt sett varit torr och när en stress växlas mot en annan stress gynnas snömöglet. Gräset är hungrigt och all näring har dränerats.

Torrfläckar
Nu under försommaren har flera klubbar i Stockholmstrakten drabbats av jobbiga torrfläckar vilka har uppkommit efter regn. Torrfläckarna utvecklades egentligen under vårens torka men började synas mer efter regn. Detta kan verka något förvirrande men beror på att när regnet väl kom började allt omkringliggande gräs växa jättebra medan gräset i torrfläckarna inte kom igång och växte.
Vi har sammanlagt fått in prover från sju olika greener med torrfläckar och vid en första anblick såg alla torrfläckar ut att vara Pythium root dysfunction. Vi hittade emellertid bara Pythium-problem i ett av sju prover. Det gäller ändå att vara observant eftersom torrfläckar kan provocera fram Pythium-utbrott.

Tidig dollar spot
I år har vi sett dollar spot väldigt tidigt på säsongen. Vi har fått in prover med dollar spot från två klubbar, en klubb i Småland och en i Stockholm. Det gäller alltså att redan nu vara uppmärksam vad gäller denna svamp. För att förebygga dollar spot bör man jobba med att motverka torkstress och att välta så ofta det går. Om man vältar mycket är det också viktigt att inte glömma bort att lufta greenerna för att undvika att drabbas av black layer.

Sommartider på Botaniska Analysgruppen

Labbet är öppet hela sommaren och det går bra att skicka eller lämna in prover som vanligt. Under v30 och 31 (25 juli till 6 augusti) är dock Marina på semester och den som vill ha lite djupare konsultation behöver därför kontakta Marina innan eller efter denna period.

Varma hälsningar
Botaniska Analysgruppen

Nya priser för mykologitjänsterna

Sommartider på Botaniska Analysgruppen

Vi närmar vi oss semestertider och ser fram emot härliga sommardagar och välbehövlig vila. Under v. 26-32 har vi begränsad bemanning, och tidvis kan kontoret vara obemannat. Normalt finns vi på plats åtminstone mellan 09:00-15:00 varje helgfri vardag.

Under större delen av sommaren är även Institutionens huvudentré låst, så använd ingången på byggnadens vänstra sida (entré C, vänd mot Botaniska Trädgården). Där finns även en ringklocka.

  • Vill du vara säker på att få personlig hjälp, ring 031-786 26 67!

Ny prislista

Från halvårsskiftet, 1 juli 2022, har vi ny prislista.
Du hittar den nya prislistan här

Vi önskar er en skön sommar.

Varma hälsningar
Botaniska Analysgruppen

Mykologi och växtskydd
http://www.botaniskanalys.se
Besöksadress:
Carl Skottsbergs
Gata 22B
413 19 Göteborg

Post- och leveransadress:
Box 416,
405 30 Göteborg

Robert Daun

031-786 26 54
robert.daun@botaniskanalys.se

Elisabeth Gondel
031-786 26 57
elisabeth.gondel@botaniskanalys.se

Marina Usoltseva
0704-97 04 29
marina.usoltseva@botaniskanalys.se

Helena Lööf Andersson
031-786 26 67
0730-65 49 83
helena.loofandersson@botaniskanalys.se

Se upp för oseriösa mögeltest!

Se upp för oseriösa mögeltest!

På marknaden saluförs enkla mögeltest som innebär att man per post får hemsänt odlingsplattor vilka får stå öppna i de aktuella rummen under någon timme. Efter några dagar räknar man sedan antalet mögelkolonier som har utvecklats och beroende på antalet sägs det att man själv kan tolka och bedöma om mögelförekomsten i rumsluften är normal eller inte och detta utan utomhusreferens! Vid första påseendet kan detta kanske tyckas vara ett snabbt och enkelt sätt att få reda på hur mögelläget är.

När det gäller metoden med odlingsplattor (så kallad passiv sampling) finns flera invändningar. För det första behövs ett referensvärde från utomhusluften för att skilja ut de sporer och hyfer som kommer in via ventilations- och vädringsluften.  I vanlig utomhusluft finns nämligen alltid större eller mindre mängder mögelsporer och halterna varierar kraftigt mellan olika årstider men också mellan olika platser. Om man inte vet något om sporhalterna som för tillfället finns i utomhusluften i närområdet går det inte att avgöra vad som eventuellt har sitt ursprung i mögeltillväxt inomhus. För att särskilja en torr och oskadad miljö från en med fuktskador, jämförs också de olika mögelslagen inomhus med utomhusfloran. Ofta är specifika mögelsorter representerade i högre grad i fuktskadade miljöer, jämfört med en torr och oskadad miljö.  För att kunna identifiera olika mögelsorter på en odlingsplatta behövs både lång erfarenhet och tillgång till bra mikroskop.

Vi har fått in exempel på provsvar från mögelanalyser där ett fåtal kolonier sägs indikera fuktskada. I provsvaret finns arter som är vanliga i utomhusluften men det finns inga referenser till varför detta resultat tolkas som indikation på en fuktskada.

Tillsammans med Lokalförvaltningen i Göteborg har vi skrivit en artikel (1) i tidningen Bygg & Teknik om våra gemensamma erfarenheter av mätningar av mögelsporhalter i rumsluft. Vi konstaterade då bland annat att endast två metoder hade förutsättningar att ge ett kvantitativt mått på mikrobiell aktivitet, nämligen spormätningar med RCS-sampler och DNA-analyser av damm.

Till skillnad från testerna med odlingsplattor, är tester med RCS Sampler är en så kallad aktiv mätmetod. Här är den totala luftmängden som strömmar in mot näringsmediet känd (och angiven i sporer/m3 luft), och ett jämförande referensprov i utomhusluften inhämtas alltid samtidigt som inomhusproverna tas. I den passiva metoden går det inte att exakt ange totalantal sporer eftersom den inte anger den totala luftvolymen. Hur luften för tillfället rör sig i det undersökta rummet påverkar också resultatet starkt och oförutsägbart vid en passiv mätning. Utöver detta riskerar tyngre sporer att bli överrepresenterade i den passiva samplingen (till skillnad från en aktiv) och man kan helt missa småsporiga mögelslag som exempelvis Aspergillus och Penicillium vilka är bland de absolut viktigaste indikatorerna på fukt- och mögelskador i byggnader.

Det finns många metoder på marknaden som riskerar att ge kunder felaktiga svar – och konsekvensen kan bli att angrepp förbises – eller att kostsamma och onödiga renoveringar görs. Därför är det viktigt att välja rätt mätmetod som är lämpligt för ändamålet. Det ställer också krav på konsultens kunskap så att onödiga feltolkningar kan undvikas

Referenser
(1) Andersson, J-E. et al (2019) Erfarenheter av mätningar av mögel som ett led i en byggnadsteknisk undersökning. Bygg & Teknik nr 8 pp. 52–55(2) Yamamoto, N. et al. (2011)  Comparison of quantitative airborne fungi measurements by active and passive sampling metods. Journal of Aerosol Science 42 pp. 499–507

Gynna vilda pollinatörer på golfbanan!

Att anlägga en äng på golfbanan

Förr var blomstrande ängar ett vanligt inslag i den svenska naturen. De senaste decenniernas rationalisering av jordbruket har emellertid inneburit att naturtypen mer eller mindre försvunnit, och med den, mångfalden av olika pollinatörer. Trots omfattande insatser har den negativa trenden fortsatt. Som ett exempel bedöms en tredjedel av våra vilda svenska bin vara hotade.

För att vända trenden behövs lösningar på flera nivåer. Här kan svenska golfbanor vara med och göra betydande insatser. Golfbanor har unika möjligheter att anlägga blommande ängar. Det kan locka fler målgrupper till spel, och det samtidigt som man bidrar till en hållbar utveckling.

Innan processen sätter igång kan det vara bra att få med berörda medlemmar och personal. Bjud in alla till ett möte! Finns det medlemmar eller externa aktörer som kan bidra med värdefull information om ängar (t ex vilka lokala ängsväxter trivs just här och var trivs vildbin)? Undersök om det finns andra enkla och billiga men kraftfulla projekt som kan bidra till ökad biodiversitet (t ex insektshotell, döda träd och holkar). Kanske är det möjligt att få med personer som kan ställa upp på ideell basis, t ex inom hembygdsföreningen eller om det finns någon lokal botanisk förening? Välj sedan ut de förslag som är enkla att genomföra och som gör mest nytta för den biologiska mångfalden på banan.

Hur anläggs ängen
För att anlägga en äng krävs inga stora ytor, men välj platsen med omsorg. Ängsblommorna och insekterna gynnas av att ängen ligger i soligt och vindstilla läge. Finns sandblottor i närheten är det bra då flera vildbin bygger sina bon i sanden. Du kan också skrapa av det översta jordlagret så att sanden blottas eller så kan sandhögar läggas ut i solbelyst läge (använd gärna finkornig ”sandlådesand”). För trädbyggande vildbin kan torra lövträdsstockar med fördel också placeras ut invid banan. Många arter anlägger nämligen sina bon i små håligheter i gamla träd eller i död ved.

Länsstyrelsen i Skåne rekommenderar att ängsblommor sås in i ruffar eller i högruffar då dessa sällan klipps och inte behandlas kemiskt. Ytorna bör dock ”störas” så att jorden blottläggs, annars konkurreras örterna ut. Vid nyanläggning kan vegetationen schaktas bort så att jorden blir bar. Ett annat sätt är att gräva bort gräset i rutor på minst 1 x 1 meter innan fröer sås in. Tänk också på att ängsväxter trivs på mager mark så det gäller att inte gödsla (!).

Välj alltid fröer eller småplantor från inhemska växter. Gärna lokala sorter som finns i din omgivning (här kan t ex insatta medlemmar bidra med specifik kunskap) eftersom dessa är anpassade efter de pollinatörer som finns i omgivningen. Finns rester av den gamla floran kvar på området är det bra att låta den stå kvar (eller samla in fröer för nysådd). På marknaden finns också olika fröblandningar som är anpassade efter olika jordarter och hur fuktig marken är under högsommaren. Pratensis AB3 är ett exempel på en seriös aktör som har svenskt genetisk material av riktiga ängsväxter.

Tidpunkten för sådd är augusti-september eller under våren i april-maj. Våren innebär dock mer passning med vattenkannan. Eftersom utsädesmängden är låg (3–3,5 g/ m²) är det lämpligt att blanda upp fröet med lika stor del fyllnadsmaterial, som till exempel sågspån, vetekli eller sand för att få en jämn fördelning av fröet på ytan och för att man ska kunna se var man redan sått2.

Ängar ska slås eller klippas efter blomningen, dock inte förrän örterna hunnit sätta frö. Det varierar givetvis i tid, men i slutet juli eller i början av augusti brukar vara en lämplig tid. Låt klippet ligga kvar några dagar till en vecka innan det tas bort, så växterna hinner släppa sina frön.

Anläggningen av äng är en process som tar några år, men ett gott resultat brukar uppnås ”redan” efter tre år.

Länkar och bilder

1) Länk till åtgärder för vildbin, om sandblottor, stockar och ängsblommor (Länsstyrelsen)
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.5e83a30f169d90292dff156/1606900995235/Hj%C3%A4lp%20v%C3%A5ra%20vilda%20bin_faktabroschyr_webb_tillg%C3%A4nglighetsanpassad.pdf

2) Länk till praktisk handledning från gräsytor till äng (Naturskyddsföreningen)
https://old.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/fran_grasytor_till_angar_2020_07_06.pdf

3) Länk till företaget Pratensis hemsida (ett företag som säljer ängsfröer och som även har bra information om ängar)
http://www.pratensis.se/artikel/hur-anlaggs-angen